Tusenårslunden som uteklassrum

I östra utkanten av Lund finns ett området som kallas för tusenårslunden. Uteklassrummet ligger intill Hardebergaspåret och består av en betesmark och en liten plantering med träd och buskar. Det finns en grill och en damm som går att håva i.

Hagmark och snårskog

Tusenårslunden har två typer av vegetation i den norra delen är marken betad av får och den södra delen är inte betad av får. Därför blir det två olika karaktärer på platsen. I den delen som inte är instängslad där fåren betar är det som en hagmark med ekar. Den södra delen består av ogenomtränglig snårskog med en öppning där en samlingsplats med grill finns. Sommartid är grönskan så tät att det är svårt att upptäcka de planterade ekarna. Genom området löper en pilevall, alltså träd som är platerade på rad som fanns här när det var åker. Träden är gamla och håller som knappast ihop, men de grönskar friskt. Det är svårt att låta bli att förundras över en sådan livskraft.

Rik flora i vägrenen

Under försommaren kan man se älgört och blåhallon som
blommar, nässlorna tar för sig av marken. I augusti, när skolorna
börjat, blommar vägrenen bland annat av mjölkört och
rosendunört blandat med höga nässlor, blåhallonen är
mogna. Man kan också se en helt annan flora som t.ex. gulmåra,
rölleka och gåsört på andra delar av vägrenen.

Landskapet skapas av människor

Gör man årliga besök i området kan man mäta höjd och omkrets på några av träden och notera. Varför ser den norra och södra sidan så olika ut?
Här är det lätt att visa människans påverkan på naturen. Genom att ändra skötseln kan man förvandla en åkermark till något helt annat. Vad händer om betet upphör? Är alla ekarna lika stora, olika höga eller med olika omkrets? Finns det verkligen tusen stycken? Kan man
räkna dom? Vad finns det mer för buskar och träd?
Fågellivet har gynnats av både den snåriga delen, pilarna och betesmarken. Hur gamla är pilarna? De stod en gång i en åkerkant. Varför planterades de?