Småkryp

Låt eleverna jobba i par och be dem gå runt i området och leta småkryp. Vad är bra ställen att börja leta? Leta på olika ställen som till exempel öppen mark, under stenar, under buskar eller i stenmurar. Försök finna många olika slags djur istället för många av samma. Här gäller det ju att göra nya forskningsupptäckter av olika arter.

• Fånga in småkryp med hjälp av insektssug, håv eller händer. Lägg märke till hur djuret rör sig och hur det ser ut just där det fångas.
• Lägg djuren i burkar, tvåvägsluppar eller petriskålar. Sortera dem gärna.
• Beskriv djuret. Hur många ben har det? Hur många ögon har det? Hur ser ögonen ut? Hur rör det sig? Kan det göra någon form av ljud? Kan det flyga? Ge det nyupptäckta djuret ett beskrivande namn som innehåller någon av dess egenskaper.
• Beskriv hur det såg ut där djuret fångades. Varför befann det sig just där tror ni? Kanske har ni fångat många djur av samma slag. Släpp ut ett av dem där det fångades och försök följa det. Vad gör djuret? Hur rör det sig?
• Fundera och resonera i paret: Vad tror ni att det äter? Hur får det tag på föda? Kan man se om småkrypen är rovdjur eller växtätare? Kan det försvara sig mot fiender? Hur då? Kan man se om det är en hona eller hane?
• Vilket djur skulle du helst vilja vara av de som ni fångat in? Varför?
  

Återsamling och reflektion i helgrupp

• Låt elevparen läsa upp namnet, beskrivningen och iakttagelser om något av "sina" djur.
• Hur tror ni forskarna kommit fram till allt man vet om småkryp idag? Hur går de till väga? Vet man allt?
• Hur har djur och växter fått sina namn? Varför heter de till exempel jordlöpare, svalört (blommar då svalan återkommer på våren) och linnéa?

Kanske vill eleverna höra vad forskarna kommit fram till idag om just deras småkryp. Stämmer informationen med era iakttagelser?

Att dramatisera kring djuren i vår natur och samtidigt göra det till en gissningstävling är en uppskattad aktivitet.

Dela in eleverna två och två och låt dem välja ett småkryp som de vill jobba kring. De får inte berätta för de andra grupperna vilket djur de har valt. De kan välja ett småkryp som de redan vet mycket om och komplettera med egna studier som beskrivits ovan samt fakta från böcker. De kan också välja ett djur som de inte känner så väl men vill lära sig mycket om. De äldre eleverna kan skriva intervjufrågor själva medan de yngre kan få färdiga frågor och sen eventuellt komplettera med egna. Viktigt är att de elever som lyssnar och tittar på intervjun får veta så mycket om djuret så att de har chans att gissa vilket djur det handlar om. Exempel på intervjufrågor:

• Var lever du?
• Vad tycker du om att äta?
• Har du några vackra färger?
• Hur många ben har du?
• Berätta lite mer om hur du ser ut?
• Tycker människorna om dig?
• Har du några fiender?
• Är du rädd för något?
• Hur gammal kan du bli?
• Är du speciellt duktig på någonting? (spinna nät, stickas, äta bladlöss)

Låt eleverna få god tid på sig att studera djuret och att träna sin dramatisering så att de känner sig säkra när de ska spela upp sin intervju. Glöm inte att välja en fin plats för uppspelet.

Vilken färg är vanligast bland småkrypen i det höga gräset?

Vad tror du? Förklara varför. Gå ut och undersök! Använd bara burkar och småkrypssug eller försök fånga djuren med händerna. Sedan gäller det att räkna hur många djur som hör till varje färgkategori. Har djuret flera färger så noteras den som en till varje kategori, till exempel så förs en geting både till svart och gult. Försök åskådliggöra resultatet på plats i naturen utan papper och penna. Stämde ditt antagande (din hypotes)?

Gör sedan om samma undersökning genom att i stället slå med slaghåv i det höga gräset. Fångsten häller man sedan upp i en vit vanna eller på en plastduk. Djuren sorteras efter färgen på samma sätt som ovan. Blir resultatet det samma? Vilka slutsatser kan man dra av undersökningen?

Man finner att många djur skyddar sig genom att ha samma färg som bakgrunden. Det skydd mot upptäckt vi kan se i form av färger, mönster och former är riktade mot fåglar och andra djur som använder synen vid småkrypsjakt.
En intressant följdfråga är då: "Kommer färgfördelningen att vara likadan i det torra brunbrända gräset som i det friska gröna?"

Beteendet är också en viktig del av kamouflaget. Hur bär sig de djur åt som ni fångar? En teori är att de kamouflerade djuren söker sig ner i vegetationen medan de med signalfärger är obenägna att gömma sig. Går det att se något samband mellan färg och beteende? Dessutom kan man testa hur bra kamouflaget fungerar genom att placera ett djur i en vanna där man lagt lite gräs. Är det lätt eller svårt att upptäcka det?

Bland de djur som hittas i gräset är dock förvånansvärt många av de vanliga arterna bjärt färgade som till exempel getingar, blomflugor, bin, humlor, nyckelpigor och många skinnbaggar och fjärilar. De här signalfärgerna gör dem lätta att känna igen och eftersom många är giftiga och/eller illasmakande är det lätt för fienderna att lära sig av misstagen så att de undviker dem i fortsättningen. En del andra härmar de frånstötande djuren och undkommer på så sätt. Denna härmning kallas mimikry och är bland annat vanlig hos blomflugor.

(Aktivitet ur boken 'Myllrande mångfald', SNF 1997)

Kolla in leken Kamouflerade larver på samma tema.

Ställ frågor om småkryp och planera undersökningar för att hitta svaren.

Gå ut på en plats med blandad vegetation. Välj ut två miljöer. En som du tror är rik på småkryp och en där du tror det inte finns så många. Motivera din hypotes. Planera och genomför olika undersökningar för att ta reda på var olika småkryp trivs bäst. Ta reda på exempelvis:

• Bor fler småkryp i skuggiga områden eller soliga områden?
• Bor några ryggradslösa djur på lekplatsen?
• Var är den bästa platsen på skolområdet för småkryp och varför?

För en svårare utmaning kan man vara mer specifik i frågorna, till exempel:

• Lever fler småkryp under barrträd eller under lövträd?
• Kan vi uppskatta hur många småkryp som bor på skolområdet?
• Vilka typer av blommor föredrar pollinatörer?

Använd olika insamlingsmetoder för att täcka in olika livsformer och vanor:

Efter genomförd undersökning, är det intressant att sammanställa datan och fundera på:

• Hur stämde din hypotes?
• Går det att förklara resultat som inte var väntade?
• Om man tror att temperatur eller fuktighet är avgörande - går det att mäta?
• Hur bedömer man många individer av samma art kontra få individer men många arter?